Vad har du att vinna på att förbereda dig bättre? Och hur går du tillväga?

Planera och förbereda sig för lärande

Vad tänker du på när du hör ordet förberedelse? Kanske handlar det främst om att du vill veta vad du ska göra och när du ska göra det? Den här typen av planering är en viktig del när det kommer till studieteknik. Men en minst lika viktig del är att förbereda hjärnan för lärande. Det vill säga att skaffa sig en förförståelse för hur olika delar av det man ska lära sig hänger ihop. Om dessa båda perspektiv på förberedelse handlar den del.

Planera för fokus och effektivitet

Lärande tar tid. Därtill är det något som sker i etapper - steg för steg helt enkelt. Av den anledningen är det viktigt att du ser till att du har den tid och det utrymme som krävs för att du ska kunna lära dig det du behöver, samt att du utnyttjar den tid du har på ett så effektivt sätt som möjligt.

Hur ser det ut för dig?

En bra utgångspunkt för planering är att fråga sig själv: Hur mycket tid har jag att lägga på mina studier? Vad gör jag med den tiden jag har idag?

Kanske är det så att du känner att du pluggar och pluggar, men inte riktigt får ut det resultat som du borde. Då kan det vara bra att föra dagbok över vad du faktiskt lägger din tid på. För många blir det en jobbig ögonöppnare, då det kan visa sig att mycket av den tid de lägger ner faktiskt går till annat, eller inte används så effektivt som den skulle kunna göras.

Men kom då ihåg - först när du vet hur du beter dig blir det möjligt att göra faktiska förändringar. Du är här för att lära dig, och det första steget i effektivt lärande är att förstå hur man själv lär sig.

Få överblick

För att kunna planera sina studier behöver man veta vad man ska göra, och när man ska göra det. Ta för vana att inför varje kurs, och löpande under kursen, ha koll på de viktigaste redskapen för detta: Kursplanen och schemat. Båda dessa finns tillgängliga via högskolans webbsida i god tid innan kursen börjar, så det går alldeles utmärkt att göra en första skiss till planering innan kursstart.

Om du inte redan gjort det kan du läsa mer om hur du använder kursplanen här: Kursplanen: Din karta för att lyckas.

Sätt upp mål

Att sätta upp mål för sina studier är bra av två anledningar: Dels kan det vara motiverande, dels hjälper det dig att hålla koll på din planering. Viktigt att tänka på är att du sätter upp konkreta och realistiska mål. Ingen mår bra av att sätta upp mål som är nästintill omöjliga att nå, då är risken stor att du helt tappar motivationen.

Det är också bra att tänka på att det finns olika typer av mål, och att det är bra att använda sig av såväl stora och långsiktiga mål som mindre och kortsiktiga mål. Till exempel kan ett långsiktigt mål vara att bli färdigutbildad inom det ämne du läser, medan ett kortsiktigt mål kan vara att läsa in och förstå ett antal kapitel under en vecka. Båda dessa typer av mål är viktiga, och kan förstärka varandra. Medan det långsiktiga målet hjälper dig att skapa mening kring vad du gör kan det kortsiktiga målet hjälpa dig att fokusera på det du behöver just nu.

Exempel på övergripande kortsiktiga mål som kan underlätta dina studier:

Jag ska gå upp klockan 7 varje vardag
Jag ska stänga av ljudet på mobilen när jag pluggar
Jag ska ta paus efter 40 minuters pluggande

Exempel på specifika kortsiktiga mål som kan underlätta dina studier:

Innan föreläsningen ska jag skumma igenom kapitel 6 och 7
På fredag eftermiddag ska jag repetera det jag läst under veckan
Under detta studiepass ska jag lösa uppgift 12-15 i övningsboken

Mer om vikten av långsiktiga mål kan du läsa under: Introduktion till studieteknik.

ÖVNING Gör två rubriker, en för långsiktiga mål och en för kortsiktiga mål. Skriv ner allt du kommer på under ett par minuter, utan att tänka på om det är rätt eller fel. Detta sätt att skriva kallas tankeskrivande, och är ett effektivt sätt att spåna på idéer eller brainstorma.

När du är färdig: Fundera över hur det du skrivit ner kan hjälpa dig i dina studier. Finns här något som gör att du kan förändra hur du ser på ditt pluggande? Spara det då som en anteckning så att du kommer ihåg det när du behöver det!

Använd kalender

En annan viktig aspekt av planering är att se till att man faktiskt skriver ned det man tänkt att man behöver göra. Försöker man hålla allt i huvudet är det lätt att man får lägga mycket tid på att försöka lista ut vad det var som var viktigast att göra just vid det tillfället.

När du planerar med kalender - skriv först och främst in när du har föreläsningar och examinationer. Då har du ett första utkast att förhålla dig till. Därefter skriver du in tid för självstudier, tentaförberedelser, arbete (om du har något sådant vid sidan om studierna) och viktiga fritidsaktiviteter.

Kolla gärna på denna film från Stockholms Universitet för mer inspiration kring hur du kan planera din tid:

Se till att du har en bra studieplats

Fundera också över var du kan koncentrera dig bäst. Är det hemma? På biblioteket? Ett café? Kanske behöver du variation? Det är inga problem, det viktiga är att du är medveten om vad som funkar för dig och att du håller dig till det så långt det är möjligt.

För vissa kan det vara svårt att hitta den perfekta platsen. Kanske bor du trångt, eller har långt till biblioteket eller skolan. Försök ändå göra det bästa av situationen. Fundera över om det finns någon hörna i hemmet där du kan skapa en enkel studieplats. För de flesta underlättar det om man har en plats som är helt vigd åt just studierna. Det gör att de lättare kan koncentrera sig på bara det när de sätter sig där.

Förbered dig för lärande

Att förbereda sig handlar inte bara om att göra en god planering, utan det handlar också om att skaffa sig en förförståelse för hur olika delar av det man ska lära sig hänger ihop. Man kan tänka sig det som att man första gången man bekantar sig med ett ämne ritar upp en enkel karta eller ritning med endast ett par viktiga utgångspunkter. När man sedan fördjupar sig inom området kan man med hjälp av den strukturera upp det man lärt sig inom den karta man ritat, istället för att se varje informationsbit som något nytt och helt fristående.

Slutligen kan man också se hur den aktuella kartan eller ritningen förhåller sig till övriga kartor och ritningar i ens huvud. Grunden för djupinlärning är nämligen att skapa så många kopplingar som möjligt mellan det man redan kan och det man vill lära sig.

Inför föreläsningar

Förbered dig genom att se om läraren har skickat ut några särskilda instruktioner inför föreläsningen. Vad ska föreläsningen handla om? Bygger den på något du lärt dig tidigare eller är det ett helt nytt område? Om det är det första kan det vara en god idé att kort repetera det tidigare föreläsningar handlat om. Om det är det andra kan du till exempel bläddra igenom det eller de kapitel föreläsningen behandlar. Hittar du några återkommande begrepp? Då är de troligen viktiga att hålla koll på. Läs innehållsförteckningen, rubriker och ingresser noggrant, de innehåller ofta grundläggande information. Kanske har läraren till och med delat ut presentationen från den kommande föreläsningen? Då är det bra att skumma igenom den i förebyggande syfte.

Inför självstudier

Förberedelserna för självstudier liknar mycket de inför föreläsningar. Också här handlar det om att skaffa sig en grundläggande förståelse för innehållet som behandlas. Innan du börjar fördjupa dig i materialet: Läs innehållsförteckningen, rubriker och ingresser. Kanske finns det markerade rutor med viktig information på någon sida? Kanske tabeller eller bilder som ger dig en idé av vad det handlar om? Många läroböcker har också en sammanfattning i slutet av varje kapitel. Den är bra att läsa såväl före som efter man läst kapitlet.

MER HJÄLP? Se www.hkr.se/studieteknik . Där hittar du också våra kontaktuppgifter.